Pixelfel på datorskärm

Johan köpte en bärbar dator för 23 600 kr. När han började använda datorn noterade han att en pixel var trasig. Det fanns en konstant lysande vit prick mitt på skärmen. (Pixel är en förkortning av de engelska orden picture element. En pixel är en cell i ett nät av en bitmap-bild. På svenska kallas pixel även bildpunkt. En bildskärms upplösning brukar anges i antalet pixlar per tum). Han vände sig till säljaren och krävde att få en ny dator, vilket denne inte gick med på. Vid köpet fick han ingen information om att det kunde förekomma trasiga pixlar i en datorskärm. För honom är det av största vikt att han har en skärm som återger bildens alla pixlar. Hade han fått korrekt information vid köpet hade han valt en annan teknik eller vänt sig till en skärmtillverkare med nolltolerans mot döda pixlar.

Johan yrkade att felet skulle avhjälpas eller att köpet skulle hävas.

Säljaren bestred kravet och hävdade att felet var obetydligt. För alla typer av skärmar finns en pixelpolicy som utarbetats av tillverkaren. I detta fall ger tillverkaren rätt till byte av skärm om den har fler än fyra pixelfel per miljon pixlar eller om den har mer än ett pixelfel mitt i skärmen. På Johans skärm finns ett pixelfel mitt på skärmen en bit från skärmens vänstra kant. Detta är inte tillräckligt för utbyte. Kravet på nolltolerans är inte realistiskt. Tillverkningsmetoderna är ännu inte så utvecklade att det går att garantera en bildskärm helt utan döda pixlar. Det enda sättet att garantera en skärm helt utan pixelfel vore en okulär besiktning av varje skärm, vilket skulle leda till orimliga kostnader.

Nämndens bedömning

Nämnden är medveten om att det är föreligger vissa svårigheter när det gäller att tillverka felfria skärmar vad gäller pixlar. Den genomsnittlige konsumenten torde dock inte vara medveten om att s.k. pixelfel kan förekomma. För att undgå köprättsligt ansvar för sådana fel ankommer det därför på säljaren att upplysa köparen om problemet så att denne kan ta ställning till om han eller hon vill riskera att få en skärm på vilken inte samtliga pixlar fungerar.

I förevarande fall har Johan inte fått information om problemet med pixelbortfall innan han köpte datorn. Han har alltså inte kunnat ta ställning till om han skulle be att få provköra datorn före köpet, genomföra köpet ändå eller kanske helt avstå från köp. Vid detta förhållande får skärmen anses vara felaktig i konsumentköplagens (1990:932) mening.

Säljaren av varan är den som ansvarar för fel. Säljaren kan inte med befriande verkan hänvisa till vad tillverkarens policy/garanti innebär, utan är självständigt ansvarig för den sålda varan.

För att en konsument skall ha rätt att häva ett köp på grund av fel, krävs det att felet är av väsentlig betydelse för honom. Johan har inte gett in någon utredning eller på annat sätt visat att felet är av denna betydelse för honom. Grund för hävning föreligger därför inte.

Ett avhjälpande av felet kan rimligen inte komma ifråga, eftersom pixelfel inte kan repareras utan att hela/delar av skärmen byts ut, vilket torde medföra oskäligt stora kostnader för säljaren. Nämnden anser dock att Johan skall ha rätt till ett prisavdrag vilket skall bestämmas till såsom skäligt ansedda 1 000 kr.

Säljaren rekommenderades alltså att betala tillbaka 1 000 kr till Johan.