En försäljare anses normalt ha s.k. ställningsfullmakt att ingå bindande avtal för det företag han företräder

Bakgrund

Ella ville göra en hårförlängning och fick uppgift om att detta skulle kosta 2 000 kr. När arbetet var klart krävde frisören att hon skulle betala 5 000 kr. Ella skulle aldrig ha beställt hårförlängningen, om hon fått veta att den skulle kosta så mycket.

Ella yrkade att priset skulle sättas ned till 2 000 kr.

Frisörfirman motsatte sig kravet. Den prisuppgift Ella fick lämnades av en elev som inte hade full kännedom om de priser man tillämpar.

Nämndens bedömning

En försäljare anses normalt ha en s.k. ställningsfullmakt att självständigt ingå avtal för det företag där han är anställd. Ett avtal som en försäljare träffar blir därför bindande för företaget, även om han skulle ha överträtt sin befogenhet (dvs. de eventuella restriktioner som företaget har ålagt honom). Detta gäller under förutsättning att den andra avtalsparten inte har insett eller bort inse att försäljaren överskred sin befogenhet.

Det uppgivna priset var visserligen lågt i förhållande till det egentliga priset, men inte så lågt att Ella borde ha insett att det var felaktigt. Inget hade heller framkommit som gav henne anledning att ifrågasätta att den som lämnat prisuppgiften skulle ha saknat behörighet att göra så.  Nämnden biföll därför Ellas yrkande.