Företag eller konsument? - uppfödning och försäljning av djur

En förutsättning för att ARN ska kunna pröva en tvist är att anmälaren är en konsument som har en tvist med en näringsidkare (ett företag). En privatperson kan ses som näringsidkare om personen bedriver en viss ekonomisk verksamhet, även om verksamheten drivs i mindre omfattning och inte är av professionell karaktär.

En konsument köpte en hund av en person som annonserat att hon sålde hundar. När hunden var tio månader gammal upptäcktes det hunden hade en medfödd avvikelse som enligt veterinären innebar en risk för sjukdom i framtiden.  Konsumenten krävde då ett prisavdag på 1 500 kr från personen som han köpt hunden av. Säljaren ville inte ge något avdrag och menade att det rörde sig om ett köp mellan privatpersoner, alltså en tvist som ARN inte kan pröva. Säljaren ansåg också att avvikelsen hos hunden inte var något dolt eller medfött fel.

ARN konstaterade att en förutsättning för att nämnden ska kunna pröva en tvist är att anmälaren är en konsument som har en tvist med en näringsidkare. En privatperson ses som näringsidkare även om personen bedriver en viss ekonomisk verksamhet bara i mindre omfattning. Så snart mer än någon enstaka försäljning eller uppdrag genomförts inom verksamheten ska personen normalt anses vara näringsidkare. Det krävs inte att verksamheten är inriktad på vinst. Säljaren hade varit uppfödare i över tio år och födde upp runt tre till fyra kullar per år. ARN ansåg därför att säljaren hade sålt hunden som näringsidkare och att nämnden därför kunde pröva tvisten. ARN konstaterade också att djur är en sådan lös sak som omfattas av konsumentköplagen. Nämnden rekommenderade säljaren att ge 1 500 kr i prisavdrag till konsumenten eftersom avvikelsen var ett fel som fanns vid köpet och beloppet var skäligt i förhållande till felet.

Tillämplig lag: 1 § konsumentköplagen

Till söksidan för avgöranden